BRUS vill lyfta musiklivet i Österbotten

BRUS är en ideell förening som startade 2025 med målet att skapa en levande plattform för alternativ musik i Österbotten.

En av grundarna till föreningen är artisten och poeten Rickard Eklund som dessutom är inblandad i Nordic Music Creators som är en av arrangörerna till Aurora Music Forum.

Jag tog en pratstund med Rickard under helgens forum.

– Upptagningsområdet för BRUS är hela Österbotten. Det är egentligen hela Svenskfinland som är tanken men vi måste tänka realistiskt och fokusera på Österbotten till att börja med. Vi tänker att vi ska skapa en alternativ musikscen i Österbotten för vi har sett att underlaget finns här, det finns artister och det finns band och det finns ett behov för en sådan scen. Vi vill också ta steget längre och tänka att musik som är inom avantgarde och experimentell musik också är väldigt intressant och där finns det kanske mer ett behov av personer som kan koppla ihop de här artisterna med studios, scener eller arrangörer. Vi vill helt enkelt bredda den musikscen som existerar, alltså gå bortom mainstream.

Kan man säga att BRUS blir mer som ett nav för musik i Österbotten, inte bara en arrangör?

– Precis så är det.

Är det många artister från övriga Finland som vill komma hit eller blir det mycket fokus på artister som bor här?

– Nu ordnar vi 8 och 9 oktober två konserter, en i Karleby och en i Vasa, med Felix Alexander Lybeck från Helsingfors. Det blir som egentligen vår lansering på ett sätt. Därför har vi nu i dagarna figurerat i den lokala pressen, Vasabladet och Österbottens tidning. Och det var ju perfekt med tanke på Aurora Music Forum för då har jag kunnat vara lite ansiktet utåt för BRUS och det är väldigt många som har kommit och pratat med mig, så det bekräftar känslan av att det verkligen behövs. Det är både artister och arrangörer och finansiärer som vill hjälpa till och vill veta hur vi kan utveckla det här. Vi ser också en möjlighet att samarbeta över Kvarken med t.ex Norrativet genom att ha ett utbyte eller ordna turnéer och evenemang tillsammans.

På tal om andra sidan Kvarken så är ju Umeå bara några timmar bort från Vasa, hur är synen på Umeå i Österbotten?

– Jag skulle säga att åtminstone som Österbottnisk artist så ser man alltid mot Umeå. Det är en bra musikstad och det är väldigt nära för oss att åka över med färjan.

I norra Sverige har det satsats mycket på stora kulturhus i många kuststäder, något som väl har bidragit till en centralisering av kulturen och som även har bidragit till att antalet mindre scener har minskat under många år. Hur ser det ut med mindre scener i Österbotten?

– Jag är 44 år och jag minns när jag växte upp i Närpes så fanns det de här mindre festivalerna som fungerade lite som en språngbräda för nya artister och band. Där kunde det vara så också att man hade akter som inte var så radiovänliga. Många punkband kom från Närpes när jag växte upp. En hel del hårdrock och doom metal-band också. Då fanns det de här små festivalerna, bl.a en charmig liten festival som var mitt ute i skogen som hette Lidstock där jag själv har stått på scenen i tiderna. I Närpes har vi den årligt återkommande Tomatkarnevalen och där fanns det också en liten avstickare som hette Tomatrock där också nya band kunde uppträda. I Vasa ordnade drogfri ungdom en hel del spelningar för osignade, mindre band. Det här är kanske något som har glömts bort, åtminstone i Svenskfinland till viss del. Det är viktigt att det finns en scen, för artisterna och banden hittar dit helt naturligt, utan större insats egentligen. Det är ett viktigt mellansteg för att man ska få en bredd i musiklivet tycker jag.

Men finns det kvar små scener idag?

– Till viss del men dom försvinner mer och mer skulle jag säga, så där försöker jag vara med och jobba fram att mindre scener också ska finnas.

Vad är det för musik som är populär i Österbotten och Svenskfinland för tillfället?

– Det är svårt att säga. Jag skulle vilja säga pop men allt är ju egentligen pop. Det talas i Jakobstadsregionen om att det börjar dyka upp shoegazeband. Det tycker jag är jättespännande. Jag skulle inte ha gissat att den genren skulle komma tillbaka. Indie har också kommit tillbaka till viss del de senaste åren.

Det känns som att vi i Sverige rent generellt har haft ganska dålig koll på finsk musik. Men på senare år har det börjat komma flera artister som även har blivit kända i Sverige, vad tror du det beror på?

– Vi har haft nu dom här senaste 10 åren en finlandssvensk dialektvåg som även jag som artist har varit en del av tillsammans med Månskensbonden, Josefin Sirén, KAJ och en hel del andra. Det gör nog att samarbetet över gränserna blir lite lättare.