Konsertrecension
Hoven Droven tar med oss på en symfonisk resa
“Jag kan inte säga det nog många gånger men det är verkligen en magisk resa tillsammans här på torget. Jag skulle råda alla, som inte har fått förmånen att uppleva Hoven Droven än, att ta sig tiden att gå på deras nästa konsert för jag garanterar er att det är något som ni sent kommer att glömma!”
Foto: Oscar Pettersson
Det är fredagkväll i Östersund och det har blivit dags för kvällens andra band på Texas Summer Feast. Många har samlats framför scenen på Stortorget för att få se våran stads skatt, Hoven Droven. Ett band som bildades -91 och har spelat sig djupt in i den jämtländska själen under åren.
Redan efter ett par minuter på scen så drar saxofonisten Jens Comén en nostalgisk historia om första gången som Hoven Droven skulle få spela på Storsjöyran och att de då skrev kontrakt med ett läppstift på en servett. Skrattandes så sparkar de igång konserten och publiken är med dem från första sekunden, det klappas händer och dansas medan Hoven Droven öser på med sin säregna men så älskade musik.
Foto: Oscar Pettersson
Foto: Oscar Pettersson
En taktfast och dansvänlig låt som slutar i något som jag inte kan förklara med andra ord än ett underbart SYMFONISKT KAOS!
En konsert med Hoven Droven är ingen vanlig konsert – det är en resa genom alla deras olika låtar av omöjliga kombinationer av musikstilar. Vem hade kunnat tro att folkmusik och ska-punk skulle låta som bra som den gör i låten Evertsberg, eller att det skulle svänga så som i Fela Inferno – en discoinspirerad dänga där Jens, Kjell-Erik och Bosse dansar disco på scenen och tillslut får sällskap av hela torget som gör deras discodans.
Foto: Oscar Pettersson
Publiken hängde med i Hoven Drovens disco-moves.
Den fjärde låten, Skuffen, som violinisten Kjell-Erik förklarar var den hetaste baren när de växte upp, är en taktfast och dansvänlig låt som slutar i något som jag inte kan förklara med andra ord än ett underbart SYMFONISKT KAOS! Tur att vi får hämta andan medan de tar oss med på en resa till Jormsjön under den vackra låten Jensine.
Man kan inte undgå att se vilken passion och kärlek de har för sin musik
Det som sticker ut mest med Hoven Droven är den sanna glädje de visar när de står på scen, man kan inte undgå att se vilken passion och kärlek de har för sin musik och det smittar verkligen av sig på publiken för jag tror inte att det fanns en person utan ett stort leende på Stortorget. Det skämtas mellan låtarna, berättas gamla historier och dansas olika danser under hela konserten. Vi har till exempel “den nerfällda paraply-dansen” som dansades under låten Efter Regn eller varför inte “sprackarull’n-dansen” som såklart dansas under låten Sprackarull’n och då dansar man precis hur tusan man vill!
Foto: Oscar Pettersson
En kort stund så kliver bandet av scenen för att sen tack och lov komma tillbaka till alla oss som bara inte har fått nog än. De går ut hårt med sin välkända låt Köttpolska som avslutas med ett avgrundsvrål från Bosse som har klivit fram till mikrofonen med sin gitarr. Snabbt följt av låten Slentbjenn där bandet utförligt visar hur man ska gömma sig om man träffar på en björn i skogen: alla i bandet hukar sig och även den främre delen av publiken hakar på.
Foto: Oscar Pettersson
För att avsluta på absolut bästa sätt så väljer de att köra Årepolska som är en riktigt drömsk låt och som blir oerhört uppskattad av publiken.
Jag kan inte säga det nog många gånger men det är verkligen en magisk resa tillsammans här på torget. Jag skulle råda alla, som inte har fått förmånen att uppleva Hoven Droven än, att ta sig tiden att gå på deras nästa konsert för jag garanterar er att det är något som ni sent kommer att glömma!
