Intervju

Edgeland om starten, ett händelserikt år och nya albumet

“Vi tror att det kommer bli tungt, snabbt, melodiöst, slamrigt och rockigt om vartannat.”

Foto: Oscar Pettersson

Edgeland är ett band på uppåtgående. De har under året fått ett skivkontrakt, släppt en ny singel, mottagit ett kulturstipendium och under lördagen den 31 Oktober så spelade de på rockbaren Jane Doe i Östersund för en fullsatt lokal av trogna hemmafans.

Det var en riktigt bra spelning, publiken var väldigt taggade på att få se sina favoriter igen och killarna i Edgeland gjorde ingen besviken!

Jag fick möjligheten att göra en intervju med Magnus Blixt, trummisen i Edgeland, efter konserten.

Sedan jag senast såg er live på Jemtland Rock i slutet av April 2026 så känns det som att bandet Edgeland fullkomligt har exploderat och plötsligt så syns ni överallt! Hur har det här året varit för er?

– Lite intressant att du ser det så, säger Magnus och skrattar, för oss har året känts väldigt lugnt faktiskt, sett till fysiska aktiviteter åtminstone. Men det har varit ett händelserikt år på andra sätt. Vi har fått skivkontrakt, släppt en ny singel, gjort en ny release av Tunnels och skrivit nytt material. Dessutom har vi fått en del uppmärksamhet i olika magazines och kanaler runt om i världen, vilket är väldigt kul!

Bara för att få lite historia på er, berätta för mig hur bandet Edgeland kom till

– Det började i musiksalen på Myrvikens skola, nådens år 1993. Niklas och Jimmy, som redan hängde ihop och spelade gitarr, satt och klinkade i ett rum bredvid musiksalen och jag hade håltimme och hade gått dit för att banka lite trummor. Detta hörde dom, och passande nog så hade vår gemensamma lärare frågat dem om de kunde kompa honom på två låtar under den stundande påskavslutningen, så när de hörde att jag satt och spelade kom de in och ja… the rest is history, som man säger. Vi kompade honom på Johnny be good och Wild Thing. Sen körde vi några egna låtar som Jimmy och Niklas skrivit samt några Metallica covers och efter det så fick vi blodad tand.

Det är lite overkligt att något vi knåpar ihop i en stuga långt ut i skogen i Jämtland når till USA, England, Tyskland m.fl.

Hur länge har ni spelat tillsammans?

– Vi är inne på år 33. Är man troende kan det ju båda lite illa, men vi har inga planer att hänga oss på korset riktig än…

Vilka är era största musikinfluenser?

– Finns sååå många, men ska vi banta ner det till vad som faktiskt ligger i Edgelands självaste grundvalar så är det Metallica, Iron Maiden och Guns n’ Roses.

Just nu så är ni uppdelade på flera orter, hur fungerar det som band att få till reptillfällen och skriva tillsammans?

– Jag måste säga att det fungerar förvånansvärt bra. Man får inte kontinuiteten som man kanske vill ha, men det blir enligt min mening betydligt mer effektivt när vi väl ses. Då går vi in i en bubbla och har bara fokus på musiken utan några störande moment utifrån.

Hur känns det att gå från att vara ett “litet Östersundsband” till att helt plötsligt få så mycket uppmärksamhet från både Sverige och Europa?

– Vi är fortfarande ett litet Östersundsband. Det kommer vi nog alltid att vara hur det än går, men det är klart att det känns otroligt kul och hedrande att få så mycket superlativ om vår musik kastat mot oss från kritiker från olika delar av världen. Det är lite overkligt att något vi knåpar ihop i en stuga långt ut i skogen i Jämtland når till USA, England, Tyskland m.fl.

Foto: Oscar Pettersson

Under året så blev ni mottagare av föreningen Ovikenmusik’s Kulturstipendium, ni spelade på vingåkersvrålet och släppte en singel bara för att nämna några av många saker ni varit aktuella med i år. Vilken händelse var störst för er?

– Att få skivkontrakt var ju på ett sätt stort. Att få spela på Jemtland Rock och Vingåkersvrålet med så många bra band var också stort, men priset är ändå det som känns mest och störst i hjärtat. En otroligt fin bekräftelse från vår hembygd!

Jag har läst att ni har blivit signade till King2music Records, Stort grattis till er! Berätta gärna mer om det.

– Tack! Ja, det var som sagt roligt att äntligen få ett skivkontrakt. Vi har provat nå ut till olika bolag själva utan någon större framgång likväl som att vi blivit kontaktade av bolag som inte riktigt haft det vi sökt i ett skivbolag. När K2M hörde av sig och presenterade sitt upplägg kändes det helt rätt för oss där vi är just nu, så det var inte någon större tvekan där.

Hur har skivbolaget hjälpt er att nå fler med eran musik?

– De har ju såklart ett betydligt större kontakt- och distributionsnät än vad vi har, så vi når helt klart ut längre och till fler med vår musik nu än innan. Dessutom släpper dom musiken på CD ute i Europa och USA, något vi förmodligen aldrig skulle komma till skott med själva. Det är väldigt intressant att i Tyskland t.ex är CD jättehett medan det här hemma är väldigt svalt intresse för den sortens media.

Vi tror att det kommer bli tungt, snabbt, melodiöst, slamrigt och rockigt om vartannat.

Eran Singel The Rat King har fått ett väldigt bra mottagande av fans runt om i världen, vad är det som gör just den här singeln speciell?

– Jag tror det är den här “Jävlar anamma energin” som låten har från första tonen till sista! Den börjar i 180 och sen accelererar den ännu mer, en riktig käftsmäll med bra melodier!

I november så kliver Edgeland åter in i studion och det är inte vilken studio som helst utan SUNLIGHT STUDIO där många svenska legender har skapat historia tillsammans med Tomas Skogsberg!! Först av allt, hur känns det här ?

– Läskigt! Det blir ett helt nytt sätt att jobba för oss, plus att det är med en ny producent, så ja… läskigt! Men det ska bli otroligt kul och intressant. Vi försöker dock att vara försiktiga i vår optimism, just pga att allt är så nytt. Allt kan hända…

Vad kan vi förvänta oss av ert kommande album?

– Vi har tänkt oss det som en direkt uppföljare till Tunnels (och även Keepers) sett till själva historieberättandet. Musikaliskt kommer det nog låta lite annorlunda jämfört med våra tidigare alster, givet det vi pratade om i föregående fråga, men även att vi kanske gjort låtarna lite mer “skitiga” och slamriga”. Det är svårt att uttala sig så väldigt konkret innan man har det på tape. Men vi tror att det kommer bli tungt, snabbt, melodiöst, slamrigt och rockigt om vartannat.

Foto: Oscar Pettersson

Hur var det att spela för hemmapubliken på Jane Doe?

– Att spela på Jane Doe är alltid kul och blir alltid bra, Vi har ALLTID sån otroligt fantastisk publik där! Vi alla i bandet kände att det den här gången var det någonting speciellt med publiken och energin som de utstrålade. Helt otroligt!

Slutligen, förutom studion, vad väntar för er härnäst?

– Vi ska till Encore i Sundbyberg och supporta tyska Jaded Heart den 13/11, och den 14/11 intar vi Rockbar Örebro för ett gig ihop med The Gentlemen. Sen är det några inbokade gig i vår samt skivsläppet som är på agendan. Bland annat spelar vi på Klubb Hades Festival den 7/5, vilket ska bli fett kul!

Stort tack till Magnus för dina svar och all lycka till er i Edgeland framöver, Jag ser fram emot ert skivsläpp under nästa år!

Relaterade artiklar

Intervju

Riffnights shreddar vidare

På fredag 23 oktober gör Riffnights, Luleås senaste föreningstillskott på rockhimlen, sitt fjärde arrangemang sen starten i maj. Vi blev nyfikna på hur det har gått sen starten och hörde av oss till en av grundarna, Hugo Larsson.

Punkfest Storuman

27 minuter om det kommande albumet, eldsjälar och möjligheter

Vi befinner oss på Folkets hus i Storuman. Premiären av Punkfest Storuman är igång och bandet 27 minuter har just klivit av scenen efter att ha gett publiken en ösig show med feta riff och en välriktad känga åt samhällets jävligheter.

Intervju

Näckros om hur de bildades och inspirationen från 90-talet

I den nya vågen av unga punk- och metalband från Skellefteå sticker Näckros ut med sin drömska shoegazepop.

Hela Höstorkestern sitter utspridda på en läktare med lila stolarHela Höstorkestern sitter utspridda på en läktare med lila stolar
Intervju

Musikkollektivet Höstorkestern – svängig och ösig progg som bjuder på dans och mening

För första gången någonsin intervjuar jag ett musikkollektiv. Höstorkestern är nämligen inte vilket band som helst. De är inte ens ett band. Inte heller en orkester. De har i vilket fall gjort flera av det senaste årets mest spännande låtar på svenska. Den här intervjun bör man läsa om man vill veta mer om hur det står till med livet och musiken i norra Sverige och hur det kommer sig Justin Townes Earles bästa låt helt plötsligt handlar om en sjö i Kiruna.

Could not find any Intervjuer