Festivalrecension
Fem lokala rockband fyllde Gamla Teatern
Rebecca Mårlind är på plats på Jemtland Rock 2026 där publikhavet gungar, dansar och sjunger med.
Foto: Oscar Pettersson
Det är en fantastisk eftermiddag i slutet av mars med strålande solsken i Östersund när vi kliver in genom dörrarna till Gamla Teatern för att bli bländade av fem stycken band, de flesta jämtar men även en och annan Västernorrlänning, på Jemtland Rock.
Direkt när vi kliver innanför dörrarna så slås vi av hur välorganiserat det här arrangemanget är, det är fullt av värdar som välkomnar oss, pekar oss i rätt riktning för garderoben och prickar av våra namn samt ger oss våra armband för att smidigt kunna passera in och ut under kvällens gång. “Proffsigt” tänker jag och fortsätter in i den stora salen med scenen, Gamla Teaterns scen är verkligen ikonisk och ett av de bästa liveställena våran stad har att erbjuda. Inför kvällen så har det riggats bord med bandens merch för försäljning, väldigt roligt att se så mycket prylar och ännu roligare blev det efter varje spelning då banden kom till sitt merchbord och signerade sakerna åt sina fans. Det är verkligen ett återkommande tema under kvällen, kärleken till fansen och uppskattningen till dem som fanns på plats i konserthallen för att stötta och lyssna på sina favoriter.
Det är många som har hittat till Gamla Teatern den här lördagskvällen och det är nästintill fullt på golvet framför scenen när vi står förväntansfulla och väntar på att det ska dra igång.
Quest

Foto: Oscar Pettersson
Fem snabba frågor till Quest
Hur taggade är ni inför ikväll?
– Det ska bli superkul att få lira igen tillsammans efter 40 år.
– Det är ju också med alla medlemmarna som varit med.
Hur känns det att återförenas på Jemtland Rock?
– Det känns som att tiden stått stilla sedan 1987, det känns som att det var igår vi var i replokalen på dåvarande Rockhuset och repade. Så skitkul att få göra det här!
Vilken publik är bäst, borta- eller hemmapubliken?
– Spelar ingen roll för all publik är den bästa!!
Vad har ni som band för planer de närmaste månaderna?
– Vi ska spela in våra låtar och ge ut dom. Det var bestämt sedan innan men sen så vet man aldrig vad som händer.
Har ni någon hälsning till era fans?
– Vi vill hälsa att de är underbara, det är ifrån fansen man får all energi att fortsätta framåt. Så har vi alltid känt och kommer alltid att vara så!
Kvällens första band är Quest. Folk har flockats framför scenen när Quest drar igång med sin öppningslåt Rock the nations till publikens glada tjut och busvisslingar. Jag slås av en riktig 80-tals vibe med snygga gitarrer, läderjackor, solbrillor och långt svängande hår. Bandet fortsätter rutinerat med låten Fight for freedom och sedan utropar sångaren att det är dags för en klassiker.
“Hur många såg oss när vi spelade under 80-talet?” frågar sångaren och ett tiotal händer åker upp i luften följt av en massa glada rop. Nu är det dags för Beauty or the beast och publiken tjuter! Det står helt klart att Quest har varit saknade och att de fortfarande har en rätt stor skara fans här i staden.
Innan den tredje låten som heter Rock child så berättas det om en liten kille som ville bli rockstjärna och alltid fanns i bandets närhet så pass att han blev inspiration till den här låten.
Även den här låten är en stor publikfavorit och avslutas stämningsfullt med allsång tillsammans med publiken! Quest fortsätter att imponera på scenen och trots att det är första konserten på nästan 40 år så känns det som att de aldrig gjort något annat än att just stå på scen. När sista låten Wanted for love klingar ut med den hoppfulla frasen från bandet att de hoppas att vi syns igen och JA det hoppas jag också Quest!
Wizzard

Foto: Oscar Pettersson
Fem snabba frågor till Wizzard
Hur taggade är ni inför ikväll?
– Vi är grymt taggade, det är sjukt kul att få dela scen med alla fantastiska band som är här ikväll.
Hur många gånger har ni spelat på Jemtland Rock?
– Det är andra gången Jemtland Rock genomförs och vi har varit med båda gångerna. Även Souldrainer är med för andra gången.
Vilken publik är bäst, borta- eller hemmapubliken?
– Vi har förmånen att möta en underbar publik både på hemmaplan och när vi spelar på andra ställen.
Vad har ni som band för planer de närmaste månaderna?
– Närmaste tiden ska vi fortsätta med inspelningen av vår nya platta. Vi har också en del klubbspelningar framöver.
Har ni någon hälsning till era fans?
– Hoppas vi ses på Jemtland Rock ikväll.
Det är musikaliska breakdowns och episka gitarrsolon som avlöser varandra genom låtarna
Kvällens andra band är Wizzard. En ljudmatta med diverse obskyra ljud som känns tagna ur en skräckkammare ljuder medan Wizzard intar scenen för att sedan fullkomligt golva mig med deras psykedeliska synth, medryckande trumbeat och tunga gitarrer. De drar energiskt igång med Killer on the loose som har en väldigt framträdande och snygg synthslinga. Bandet går snabbt över i Let the demon fly, en riktigt skön låt med tunga verser och en upplyftande refräng, jag uppskattar verkligen sångarens starka, känsloladdade sång.
Wizzard har en stark kontakt med publiken och tar med oss på en snygg och spännande resa in i deras musikskatt, det är musikaliska breakdowns och episka gitarrsolon som avlöser varandra genom låtarna. Längst fram i publiken så står några dedikerade fans med en flagga som viftar upp och ner i takt med bandets sköna groove.
Mina personliga favoritlåtar blev Beneath the northern light, en lugn låt med extremt snyggt ljus som påminner om just norrsken, jag var nog inte den enda i publiken som blev medryckt då man kunde höra många sjunga med i låten. Den sjätte låten Go down in flames blev även den en favorit med riktigt skönt tunggung som gick över i allsång med publiken för att avslutas med en spöklik synth och ett band som fullkomligt dundrade på tillsammans till sista tonen. WOW!
De avslutade konserten med sin headbanger Ninya Warrior och publiken blev helt i extas, hoppade och sjöng med.
Wizzard bjöd verkligen på en hejdundrande show som fick gamla teatern att kännas som att det var en fullsatt klubbspelning med ett härligt publiktryck och ett band fullt av energi!
Tack Wizzard, jag ser verkligen fram emot eran nya platta!
Souldrainer

Foto: Oscar Pettersson
Fem snabba frågor till Souldrainer
Hur taggade är ni inför ikväll?
– Vi är supertaggade! Alltid lika kul att spela hemma i Östersund.
Hur många gånger har ni spelat på Jemtland Rock?
– Det här blir vårt andra år, det är också andra året som Jemtland Rock körs.
Vilken publik är bäst, borta- eller hemmapubliken?
– Det beror lite på! Sist vi spelade här på Jemtland Rock hade vi en galet bra publik och vi hoppas på detsamma ikväll, men vanligtvis skulle vi nog säga att den polska publiken är bäst!
Vad har ni som band för planer de närmaste månaderna?
– Vila våra nackar efter kvällens bravader och sen skriva nytt material.
Har ni någon hälsning till era fans?
– Supporta era lokala band, ge de unga banden som är framtiden alla chanser dom kan få!
De bjuder in till en värld av kaos, mörker och brutala riff. Det är så vackert och I just love it!
Kvällens tredje band är Souldrainer. Redan innan Souldrainer drar igång så har jag lagt märke till deras snygga placering av trumsetet, framför en “vägg” av rektangulära LEDpaneler som kastar ett djupt rött sken över scenen. Häftigt, effektfullt och genomtänkt vilket precis är vad Souldrainers gig också är! De ger ett sånt proffsigt intryck från start när de kliver upp på scenen och intar sina metalstands samtidigt som de headbangar till öppningslåten First row in hell som övergår i låten Reborn, det är fascinerande hur de håller oss i publiken på tårna med allt som händer i deras låtar och det blir en väldigt cool effekt när sången går mellan Marcus och Joakim.
Souldrainer tar oss med i ett rasande tempo genom deras tunga låtar som Architect och The god delusion för att bryta av med lite lättsamt mellansnack som ger oss i publiken chansen att andas och ladda om inför nästa anstormning. Passande nog så avslutar de med End of the world men då publiken inte kan få nog av dem så passar de på att köra Revolt 666 som extranummer! Att gå på konsert med Souldrainer är lite som att bli överkörd av ett godståg i 100km/h, man kan inte alltid skilja på vad som är ens egna hjärtslag eller vad som är deras baskaggar. De bjuder in till en värld av kaos, mörker och brutala riff. Det är så vackert och I just love it!
Edgeland

Foto: Oscar Pettersson
Fem snabba frågor till Edgeland
Hur taggade är ni inför ikväll?
– Vi är sjukt taggade! I och med att vi egentligen skulle ha spelat i fjol, men fick hoppa av pga en axeloperation så blir det liksom dubbelt så kul att få vara med i år. Plus att det är en sjukt bra lineup som vi är stolta att vara en del av. Det verkar även sålt på bra med biljetter vilket är jätteroligt. Bra att folk sluter upp när det anordnas något.
Hur många gånger har ni spelat på Jemtland Rock?
– Det här blir första gången!.
Vilken publik är bäst, borta- eller hemmapubliken?
– Hemma! Inget ont om bortapubliken men det är en speciell känsla att spela inför hemmapubliken, det går inte att komma ifrån.
Vad har ni som band för planer de närmaste månaderna?
– Vi ska spela på Vingåkers Vrålet med bl a The Haunted i juni. Det ska bli väldigt kul, sen har vi lite andra gig på G som inte är helt klara än. Summerat och som svar på din fråga så är det att försöka komma ut och spela så mycket som möjligt.
Har ni någon hälsning till era fans?
– Ni är bäst! BÄST!! Det är verkligen så kul att det kommer folk när vi spelar och att se hur folk sjunger med i en text och melodi man själv varit med och skapat är helt enkelt ren magi! Så tack för det kära fans, lyssnare och konsertbesökare! Utan fansen är man absolut ingenting!
Kvällens fjärde band är Edgeland. Scenen döljs av vita draperier och låten …And the shadows that followed spelas i högtalarna, trummorna och gitarren drar igång samtidigt som draperiet släpps och grabbarna i Edgeland sparkar igång med The Release och det märks redan här att de är en stor publikfavorit då i princip hela publikhavet gungar, dansar och sjunger med.
Stämningen är hög och bandet ger ett härligt kaxigt rock n roll intryck när de introducerar andra låten som ska ta oss till fjällen – Hillside of the north. Publiken klappar och sjunger med igenom de härligt svängiga låtarna The clown och The closing day. Edgeland levererar verkligen ett genuint hårdrockssound som helt klart går hem till 100% på Jemtland Rock. Väldigt stämningsfullt blev det när publiken höjde sina ficklampor samtidigt som trummisen Magnus tagit sig fram till mikrofonen för att sjunga på låten Final Breath. Avslutningsvis så spelas The Rat King, ett bonusspår på deras nysläppta vinylskiva och sista låten blev en riktig publikfavorit – The light belongs to me.
Det märks att de här tre verkligen har roligt tillsammans på scenen och de bjuder in publiken på ett skönt sätt samtidigt som de bjuder på rockiga melodier som får oss alla att gunga med. Edgeland verkar vara på uppåtgående och det kommer bli spännande att följa deras resa!
Corroded

Foto: Oscar Pettersson
Fem snabba frågor till Corroded
Hur kändes det att spela på Jemtland rock?
– Det var fantastiskt, home away from home liksom.
Vad tyckte ni om arrangemanget och skulle ni vilja komma tillbaka?
– Grymt arrangerat, bra ljud och ljus, självklart skulle vi göra det igen!
Vilken publik är bäst, borta- eller hemmapubliken?
– ALL publik är bäst men det är ju speciellt att spela för ”hemmapublik”… vi är ju rätt utspridda så Ånge, Östersund, Stockholm och även i viss mån Sundsvall, är home away from home…
Vad har ni som band för planer de närmaste månaderna?
– Vi kollar nu på nytt material inför nästa platta… det känns spännande!
Har ni någon hälsning till era fans?
– Hälsning till våra följare och fans… vi älskar er, och det är tack vare ER vi är där vi är… och håll i hatten, det blir åka av!!!
Han var så taggad på att kliva upp på scenen så att han glömde byta glasögon
Kvällens headline och sista band är Corroded. Jag tänker vad kan jag säga om Corroded som inte redan har blivit sagt, de är riktiga rockkungar som tar hela Gamla Teatern med storm när de öppnar med två stabila låtar – The more things change och Let them hate as long as they fear.
Vi får ta del av frontfiguren Jens charmiga historia om att han var så taggad på att kliva upp på scenen så att han glömde byta glasögon från sina vanliga glasögon till de fräsigare glasögonen.
Det sjungs även Ja må de leva för Tina (crew) och basisten Bjarne som fyller år. Det känns som lite som en familjreunion med lite hårdare musik än sådana normalt sätt har.
Publiken öser till låten More than you can chew och lyckligtvis så får Jens sina fräsiga glasögon uppburna på scenen innan den fjärde låten What’s inside you börjar. Corroded tar oss igenom en symfoni av klassiker som Age of rage, I am the god och 6ft of anger och publiken levererar med allsång, mycket röjjande och glada tjut.
Det känns som att Corroded är genuint glada att få vara här och som Jens sa: “Det är så coolt att få spela i den här old school-lokalen!” Ja den är verkligen cool Gamla Teatern men jag skulle vilja säga att med Corroded där så blir den snäppet coolare.
De avslutar med två extranummer Carry me my bones och King of nothing. Min favoritlåt blev nog ändå Age of rage ikväll, speciellt plus för publikens skönsång.
Wizzard gjorde ett maffigt intryck på mig som jag sent kommer att glömma.
Allt som allt så känns det inte som att någon gick ifrån Jemtland Rock besviken den här kvällen, det känns som att det fanns något för alla och många trogna fans hade sökt sig dit för att just se sina favoriter vilket märktes när man såg hur folkmassan längst fram byttes ut inför varje akt. Jag vet att jag helt klart har upptäckt några nya band som jag kommer lyssna mer på och följa framöver, speciellt Wizzard gjorde ett maffigt intryck på mig som jag sent kommer att glömma.
Jag vill passa på att ge ett extra shout out till arrangörerna av Jemtland Rock, ni har lyckats med ett otroligt välordnat arrangemang i en vacker lokal med fantastiskt skönt ljud och grymt ljus. Jag kommer gärna tillbaka nästa år!