Organiststudenterna om skolan, den världsberömda orgeln och om sin senaste konsert

Det stora rummet var varmt, litet kvavt, men man kände ändå ett behov av att sitta kvar inför stundande orgelafton.

Kvällens program spann över fyra sekler i saliga blandningar mellan Bach och Franck, svensk och engelsk musik. De två organisterna, Arion Hylander och Iuliia Gorokhovska, är båda studenter på Musikhögskolan i Piteå och går sitt andra år på kyrkomusikerlinjen. Denna konsert kan räknas som en av läsårets finaler, då flera studenter, både de som avslutar och som nyss har påbörjat sina studier, håller konserter för att välkomna sommaren.

Foto: Alexander N.W

Hylander och Gorokhovska trakterade den världsberömda Orgel Acusticum på ett i stort övertygande sätt – alla instrument är unika och det är inte självklart att man är samma mästare på sitt andra som sitt första. Jag vet inte hur många orglar de har trakterat tidigare, men jag kan lugnt konstatera att, liksom förare behöver förstå de fundamentala gemensamma nämnarna fordon emellan, så visste de vad de kunde känna sig trygga med på denna orgel. Skojigt nog för oss som inte bara lyssnade, utan även tittade, fick för övrigt varje stycke ett ljus som sken upp över orgeln – den var blå, den var röd, den var grön, den var gul, allt för att passa stämningen på musiken de framförde.

Musiken spände över fyra sekler och kom från England, Tyskland, Sverige och Frankrike. Arion Hyllander höll i konsertens första halva och framförde musik av Howells, Bach, Jeppson och Mendelssohn-Bartholdy. Iuliia Gorokhovska höll i den andra halvan med Florentz, Wikander, Bach och Franck. Dynamiken var fluktuerande liksom tempi och tonspråk, orgeln sjöng i all sin glans och Sveriges kyrkomusiker kan känna sig lugna med att inom kort få två mycket kompetenta och tekniskt skickliga organister.

Efter konserten fick jag möjlighet att tala med Hylander och Gorokhovska om deras upplevelse av kvällen och deras tankar om linjen ifråga.

Är ni nöjda med konserten?
– (Hylander) Jomen det är jag.
– (Gorokhovska) Jo, jo.

Och ni är nöjda med hur ni har kunnat samarbeta med orgeln i sin helhet?
– (Gorokhovska) Jag är nöjd, absolut! Jag tror vi hade ganska mycket tid för att öva, och det här programmet som jag spelade började jag med i höstas, så det är ganska moget. Så det känns bra!
– (Hylander) Mm… jag har fått sitta många kvällar, så jag hade gärna önskat mer tid vid orgeln. Alltså bättre tider, jag hade tid, men det var på kvällar, och jag gillar att sova, hehe… men det blev jag och orgeln till slut, tycker jag ändå.

Valde ni program själva eller fick ni “order” om vad ni skulle spela?
– (Gorokhovska) Vi har en lista med stycken under vår utbildning, och varje termin ska man spela fem stycken av olika tonsättare från olika epoker. Så då gör man ett program med fem nya stycken varje termin, och vår lärare föreslår då olika stycken man kan spela från listan, baserat på om musiken tilltalar dig eller inte. Och då känns det ganska lugnt när man spelar, eftersom man valt något med ens egen reflektion, som passar tekniskt och som passar ens personlighet.

Och du känner likadant, Arion?
– (Hylander) Ja, jo som du sa har vi ju den där repertoarlistan, men det är ju ganska fritt att välja, så några stycken har jag ju spelat för att jag VILL spela dem, för att jag tycker de är vackra och bra, men andra stycken har jag spelat för att de är långa och jag ska spela en halvtimme, så då valde jag ett långt stycke! Så det är lite både och, men det är väldigt fritt, och kul!

Vad tycker ni om den här orgeln, att spela på den i förhållande till andra orglar?
– (Gorokhovska) Jag tycker liksom att det är en stor gåva och lycka att vi har en sån här orgel här i Piteå, för att den är så stor, magnificent och så många möjligheter som finns med den, den passar till så många stilar. Så jag tycker att det är en drömorgel, säkert för många! Och vi är så ärade att få öva och spela och lyssna på den.
– (Hylander) Ja det är verkligen en förmån att få ha det instrument till hands, jämfört med de andra orglarna här i Norrbotten som jag har spelat på så är den ju mycket bättre! Men det kanske säger mer orglarna i Norrbotten, haha! Men den är jättehärlig. Att få spela på ett stort instrument är värdefullt, verkligen värdefullt.

Gorokhovska instämmer i detta.

Ni båda går ju på kyrkomusikerlinjen här i Piteå, har ni något ni vill säga om utbildningen i sig, om vad den har gett er hittills eller så?
– (Hylander) Det är ju en organistutbildning, verkligen. Full rulle! Och krävande, och utvecklande. Jag tror att när man är färdig här så är man organist. Bara för att det är i Piteå så är det ju inte lägre nivå på utbildningen, eller vad man ska säga, verkligen inte.
– (Gorokhovska) Men jag tycker att det är en jätteintensiv utbildning, det händer jättemycket på skolan, det är många masterclasses, vi har lärare som kommer från olika länder. Bara förra året kom det två från Finland, sen var det en lärare från Belgien eller Nederländerna, och en från Norge, så man är med mycket på skolan. Det händer mycket, det är en intensiv utbildning, och man ser en egen progression, man ser vad man inte kunde förut som man kan nu och tänker “wow, känns jättekul”, haha!
– (Hylander) Ibland kan jag känna att jag bara står och trampar vatten i den musikaliska utvecklingen, men du har ju verkligen rätt, det är intensivt, och det är en kort utbildning. Jag är ju bara tjugo år, och vår lärare Aaron tycker det går jättefort för mig medan jag tycker att det går långsamt. Men jag har ju bara gått här i snart två år, och på två år hinner man mycket. Det är kort tid som man hunnit lära sig mycket på.
– (Gorokhovska) Men jag tror att det är hela atmosfären här, man ställer krav på sig att “okej, på den här nivån ska jag hoppa in nu”, och sen övar man och tränar tills man är där och tänker då “wow, det är gjort”. Och det är inte bara att ”hoppa på” den nivån, utan det är trevligt och roligt också. Och om du inte tycker om det så kommer det inte att funka. Men i mitt fall trivs jag bra här och mår ganska bra när jag spelar orgel.

Har ni något ni vill tillägga innan vi avslutar?
– (Hylander) Ja nån konsert, kanske…
– (Gorokhovska) Titta på affischer på Studio Acusticum, det finns många intressanta konserter! Organistkonserter och andra konserter. Kom hit och njut av musiken!
– (Hylander) Jo jag är jättedålig på att gå på konserter… jättedålig, men det finns ju verkligen, och DET är inget att ta för givet!