Petra Svensson om debutalbumet Norr om då

Petra Svensson från Frösön är aktuell med sitt debutalbum Norr om då som släpptes den 26 september på Spotify. Det är ett personligt bokslut där Petra tar farväl av dåtidens smärtor och orättvisor för att bana väg för en ljusare framtid.

Det är många vänner och gästartister som har hjälpt Petra att förverkliga sin dröm, inte minst hennes sambo och möjliggörare Henrik som även han spelar på skivan.

Jag fick möta Petra och ställa några frågor om livet, drömmar och det kommande albumet.

Petra, Berätta lite om dig själv

– Jag bor på Frösön tillsammans med min sambo Henrik Persson. Vi musicerar ihop i ColdShine. Jag är utbildad undersköterska men har mestadels jobbat med folkbildning. Dessvärre är jag nu sjukskriven, vilket har märkts under inspelningens gång, då orken sinat och jag legat sjuk istället för att vara i inspelningsstudion.

– Jag älskar att skratta, och är ändå beredd på allvar. En av låtarna handlar faktiskt om skratt. Haha! Nåväl, jag är född i Jämtland men har också bott på andra ställen genom åren. Bland annat i Norrköping där jag ingick i flera körprojekt med olika körledare. Körade bakom ett hip hop-band en gång och därifrån tog jag med mig en grej till min skiva. Jag tyckte deras upplägg med en tvärflöjt var enormt känslosamt så jag gjorde det till mitt och det blev minst lika mycket känslor.

Hur länge har du hållit på med musik?

– När jag gick i årskurs 3, alltså för 38 år sedan, började jag spela piano och sedan gitarr. Efter det har det rullat på med gitarr, men också sång. Jag har mer och mer lagt bort gitarren för att fokusera på sången, men jag börjar känna att gitarren återigen ska börja användas.

Vad har inspirerat dig till att släppa den här skivan?

– Längtan efter ett bokslut. Helt egoistiskt alltså. Dåtiden har innehållit stora doser orättvisor och smärtor, vilka jag har svårt att göra upp med och jag har länge längtat efter ett slags avslut med dåtiden, eller åtminstone att paketera den på ett sätt så den känns lättare att bära. När jag har releasehänget för detta album sker det releaser på flera plan för mig. Tack dåtiden, men hej då.

Vilka är dina främsta musikinfluenser?

– Lisa Ekdahl har alltid gett mig en skön känsla. Något komplicerade texter om humöret inte är rätt, men nästa dag så går texterna rätt in i mig. Hennes röst gör mig lugn. Det är inte så mycket som gör mig lugn, så jag är tacksam för Lisas album Lisa Ekdahl från 1994.

– Caroline af Ugglas är också en inspiratör utan dess like, Hon ger mig mod och hon påminner mig om attityd. Hon väljer att göra sin grej och vill man inte lyssna så måste man inte det. Mycket inspirerande, Attityd att komma in med de skorna! Haha! Bam!

Du nämner att det finns med några gästartister på skivan, vilka är det?

– Haha, ja det är många. Min eminenta sambo spelar gitarr, bas, keyboard, steel och sjunger. Han spelar i bandet The Ranjeet’s och hela det bandet är med och körar på en låt.

– Trummisen Mickael Undrom ifrån samma band, är också min trummis och takthållare på Norr om då. Ena gitarristen från The Ranjeet’s, Pierre Andersson, spelar gitarr på en av låtarna. En vän, Maria Bjurström, spelar piano och en annan vän, Peter Danielsson, spelar fiol och banjo.

– Mitt kusinbarn Alex Johansson levererar tvärflöjt på hög nivå och utöver det har jag satt ihop en egen liten barnkör, av vänners barn. De sjunger en refräng på en riktig håll käften-låt, där de vuxna får sig en näsbränna. Ytterligare en kör plockades ihop och den består av familjen Jakobsson och en vän till dem.

– Det har varit intressant att projektleda detta och jag har tvekat många gånger kring om jag ska ta mig ända fram. Men det gick!

Vilken är din personliga favoritlåt på skivan?

– Solens sista andetag

Vad är speciellt med just Solens sista andetag? 

– Det är den enda av låtarna som lutar sig mot pianot, då övriga har gitarr i grunden och det ger en annan känsla. Det här är låten som är mest känslosam, En tår i mitt öga varje gång jag hör den och då är det ändå min låt.

– Fiolen gör allt ännu mer bräckligt och tvärflöjten som tar vid och låter en känna känslan hela vägen. Näe, den är fan vacker. Sorglig, men vacker.

– Men jag vill också nämna Väljer mina toner, en låt om musik och skapande. Hur det blir när vi går tillsammans. I den låten är jag extra glad att jag fick fram en dragspelare som är med. I min dröm ville jag att min pappa spelade delarna där dragspel var tänkt, men han lever tyvärr inte idag så jag fick hitta en stand in.

– KAPE ställde upp och fick till det precis som jag ville ha det. Jag grät en skvätt när jag fick höra inspelningen första gången. Det är som ett eko av pappa och jag är så tacksam!

Vilka är dina förhoppningar för albumet? 

– Ärligt nu, Jag hoppas att några kommer att lyssna och känna “men shit, handlar den här låten om mig och min skit jag har varit med om?!” och sedan faktiskt finna stöd i låten. Nej, du är inte ensam. Jag hoppas så klart att albumet ska lyssnas på och kanske kan jag också få höra vad folket tycker, på något sätt.

Och slutligen, vad har du för drömmar och planer för framtiden? 

– Jag vill vara ute och spela mer med ColdShine, en duo från Jämtland. Kanske kan vi plocka in några av mina nya låtar i repertoaren, Duon har fått ligga lite åt sidan för projektet med Norr om då. Jag har så klart en massa nya embryon på gång och framtiden får visa om jag gör något mer samlat kring de tilltänkta låtarna, Jag vet i alla fall vad ett eventuellt nästa album borde heta. Kan jag börja i den änden?

– Jag har också en undanskymd dröm om att få leda en Allsång! Att få vara den som sprider glädje i musik, att få se alla glada ansikten (eftersom jag tror att man går på allsång om man gillar att få vara med på ett hörn) och glädjas i att allt inte blir perfekt och just därför blir det perfekt. Det vore så roligt!

På Petras Release-Häng så kom det 15 personer och gästerna var en blandning av gästartister på skivan, några vänner och såklart Petra själv och hennes sambo!

Debutalbumet firades med Bubbel och choklad med omslagsbilden på samt blommor och gåvor. Två av låtarna framfördes live i en något avskalad version och albumet snurrade i bakgrunden under hela kvällen.

Under låten Väljer mina toner så brast de ut i allsång och under låten Trygghet är för alla så blev gästerna berörda till tårar, ett kvitto för Petra på att det är en låt som berör.

Gästerna fick även möjligheten att “tatuera” sig med gnuggisar så det stod “norr om då” på allas armar, väldigt fyndigt initiativ måste jag säga.

Petra själv säger såhär om kvällen:

– Det här är inte bara första gången jag släppt ett album och haft ett releasehäng, det är också första gången jag fyllt ballonger med helium. Bara en sån sak. Vi grät, vi skrattade, flamsade och jagade ut en geting mitt i allt men vi diskuterade även låtarnas innebörd och gästerna fick ge sin respons. Det var en riktigt härlig kväll!